2017-01-10

Ampellilja

Idag gjorde jag nya krukor av ett par gamla ölburkar som stod och skräpade.



I den bor nu varsin ampellilja, Clorophytum comosum. 

2017-01-09

Tätört

Idag köpte jag mig en vanlig tätört. Det vill säga en Pinguicula vulgaris
Denna är en av de så kallade köttätande växterna.
Jag har under en period haft problem med sorgmyggor som äter upp mina älskade växters rötter. Således valde jag nu att för en gångs skull alliera mig med köttätare.
Pinguiculan skall vara perfekt till att fånga småflugor på sina blad. Därav finner den en given plats i min fönsterblecks-trädgård.
Vill dock poängtera att det inte är det svarta, små irriterande myggorna som äter upp mina växters rotsystem, utan dess avkomma som den så snällt lägger i jorden. Dessa larver har sårat mig tillräckligt under 2016 och jag önskar mig härmed bättre utsikter för det kommande året.

Nyttoväxt till trotts, dess blommor är inte heller helt fel att vila ögonen på.

Jag införskaffade mig såklart några fler växter när jag ändå var igång. Dessa två färgexplosioner förblir dock namnlösa, tills någon bättre vetande kan förtälja dess namn. 

2017-01-08

Papegojblomma

För snart en månad sedan var jag på besök i Helsingfors botaniska växthus. Om ni har vägarna förbi Helsingfors så kan jag tipsa om att det är fri entré första fredagen i varje månad.
Dock var det inte fritt inträde vid mitt besök. Men jag lyckades få till studentrabatt åtminstone.

Tänkte berätta lite om några växter som fanns i  Helsingfors växthuset och fastnade i mitt minne.

Först ut blir Papegojblomman.
Papegojblomman som kan bli hela två meter hög och är monokotelydon; det vill säga enhjärtbladig, härstammar ifrån södern, närmare bestämt Sydafrika

På engelska har blomman fått namnet 'Bird of paradise', medan de vetenskapliga namnet är dock Strelitzia reginae. Arten Strelitzia består av fem underarter och en hybrid. Det är främst Papegojblomman som odlas för sin skönhet. De andra inom arten odlas för sitt lövverks skull.
Dessa tillhör familjen Strelitziaceae
Det hårda hölsterbladet undertill är vad som har namngivit växten, då det får blomster-delen att likna en fågel.
Hade jag upptäckt denna art hade jag hellre valt namnet Pelikanblomma. Ser inte blomman lite mer pelikan- än papegojlik? 

Om man har problem med pollenallergi är denna växt inget problem. Den uppnår endaste en etta på allergiskalan OPALS (Ogren Plant Allergy Scale). Vilket betyder att den har mycket liten eller ingen tendens att frambringa allergi.

Hursom, vad som fångade mitt intresse med denna växt var färgexplosionen.
Färgsprakande blommor gör mig glad för tillfället, och jag tror jag jag kommer satsa mer på blommor med färg, framöver. 






2016-09-21

Dammar av bloggen




Skrivandet, men aldrig odlandet, kom av sig en liten dos.
Jag skulle kunna ägna otaliga inlägg till varför jag de senaste två åren knappt skrivit en rad på denna blogg som en gång spirade. Men jag tänkte snarare ägna mig åt att prata om sådant som fått mig att vilja skriva igen; Det obotliga intresset för växtligheten.
För det är vad som alltid fångat upp mig.
Typ;
Mitt behov att skapa en ny trädgård vars jag än går.
Eh JA man kan ha en trädgård i sitt fönster i min värld. 


Efter att ha bott på en mindre grönare del i min nuvarande stad, vi kan kalla den Malmö för den heter så, cirkus ett år så befinner jag mig numera i ett park tätt kvarter.
Vilket jäkla upplyft.
Jag höll på att bli tokig av all betong.
En kommer ju ändå från skogen, och känner sig inte riktigt hemma om det inte växer ett antal träd i närområdet.


Jag har även nära till Malmös slottsträdgård och idag blev jag inspirerad och på bättre humör av odlingar som denna kalla-banan odling som tydligen ska klara ner till -5, -10 grader..


Ja men precis, jag bor numera i rätt växtzon. Skåne är bra på många sätt. Men framförallt när det gäller längre odlingssäsong.




2015-06-02

Nothing says I love you like a greenhouse



För några veckor sedan fick jag ett mms med från mammi. 
Växthuset som hon och jag drog hem genom snöyran en hemsk eftermiddag i februari/mars förra året, håller på att väckas till liv. 
Min första reaktion var; jag vill åka hem NU.
Men det gjorde jag förståss inte. För vd ska jag göra uppe i norr mer än att odla chili och tomater? I och för sig ingen dum sysselsättning, men då jag nyligen även blivit med jobb här nere i södern så kanske jag lär stanna tills jag är klar med vårens sudier samt är ledig från jobbet.
Okejs, så snart täker jag ändå bege mig dit. Till växthuset, till skogen. 
Fyra dagar i Glansis, och allt jag kan tänka på att göra är att hänga på detdär gärdet, i växthuset, i bersån, med mina kvarlämnade chilis, bära in kruka efter kruka i detta växthus.. Så som jag längtar efter att se hur mitt valnötsträd, min calamondin och min oliv mår. Jeeez, mina små bäbisar... too loong no smell. 


Om nio dagar är jag där, I växthuset, I min berså. I min stuga. I min skog.
Ingenting är som hemma, och ingenting är som att vara på resande fot.
Jag har svårt att hitta balansen där, speciellt i kombination med att jag vill ha många plantor 
i mitt liv. Tur att jag har en snäll mormor och mamma som jag kan lämna de stackars övergivna 
barnen hos när jag åter igen bestämmer mig för att bege mig bortåt. 

Förövrigt; jag behöver en vän i Glansis som kan vattna växthuset i slutet av Juni. 

Och mormor, om du läser detta; jag längtar efter dig! 

På återseende. 

2015-06-01

Odlar i skåne numera

För jag har flyttat vidare, närkeslätten passade inte längre mina behov.
Men min odling är inte alls vad den brukade vara, har inte alls lika mycket utrymme
för mitt intresse, som innan.
I dagsläget delar jag ett radhus med sju andra människor.
Mitt rum har fönster i västerläge och jag har en dörr som leder rätt ut i husets tillhörande trädgård.
Således kan jag åtminstone odla en del sommartid.
Dock vet jag inte hur länge jag blir kvar på denna plats.

Hursom.
Chili är fortfarande min stora passion.
Har satt Bolivian rainbow, Carolina reaper och Peruvian purple denna vår.
Alla har tagit sig, och häromveckan satte jag nya bäbisar.
Yellow bumpy, habanero red hot och lite annat smått och gott.
Fröna var dessvärre rätt gamla och har inte grott ännu, så eventullet blir det inget av dem.




Förövrigt, det bästa med 'min' nya trädgård är att det växer en fantastisk
japansk lönn i den.


Egentligen ska jag skriva på en uppsatts om fobier, då jag förtillfället studerar psykologi
igen, men jag fick för mig att väcka denna lilla blogg till liv igen.
Dags att shape up, plantera mera och sprida det gröna ordet. 

Hejskipejsk. 

2014-10-08

Höstens intåg



Då det nu börjat bli allt för kallt för mina små plantor att vistas utomhus har frukter
plockats av både ute på landet hos mamma och pappa samt från min lilla plätt i stan. 
I stan mognar mina tomater i ljus, på ett fat i mitt kök medan de ute hos mamma
mognar i mörker i en skål i ett skåp. 

I våras fick jag en planta djungelgurka av Assars matte; den eminenta odlaren Christin. 
Denna skall det nu sparas frön ifrån då jag önskar att även ha en sådan planta nästkommande sommar.

 

Denna vecka startades med två dagar ute på landet. 
Grävde upp diverse knölar; jordärtskockor och potatis.
Trodde knappt att jag skulle bli med några potäter då 
jag inte lagt speciellt många minuter på
 dess plantering och omvårdnad. 
Blev väldigt tillfreds då jag grävde upp potät efter potät  
och slutligen hade cirka två kilo röda och gula knölar.

Jordärtskockssoppa lär det bli framöver. 
Vill man bara odla en grönsak med minsta lilla insats; odla jordärtskocka!
Sätter du jordärtskockor ett år har du jordärtskockor för resten av livet.
De sprider sig och kommer att växa år efter år 
utan att du behöver göra någonting annat
än att gräva upp den då du vill mumsa på skockor, 
samt att eventuellt vattna en liten skvätt vid
en oerhört torr och regnfri sommar (vilket vi ju oftast skonas från här i norr). 

 

Ta hand om er där ute i höstmörkret! / Idis